Det svåraste jag gjort.
jag antar att det är för att de är oroliga men det gör det inte lättare. det är en så svår sak att bråka om. för jag i alla fall är så inrutad i mitt beteende att jag inte kan bryta det och att han tjatar,ger blickar osv. gör bara att jag får ännu mer ångest. det blir lix ångest över mat och motion + ångest över att vara en värdelös flickvän. det tär så satans mycket på förhållandet.
som igår, han ville att vi skulle gå ut och fika men jag kunde verkligen inte förmå mig själv att göra det. för jag visste att om jag bra tog kaffe skulle det bli tjaffs om det så jag sa bara att jag inte orkade. och det blev värsta grälet om att jag aldrig vill göra något. det kvittar på något sätt vad man gör för hela tiden står matmonstret över förhållandet
<3
Ge inte upp<3
