All I need is love.

Som en nyfödd som skriker efter mat och värme, efter sin mamma, skriker jag efter kärlek och ömhet.

Varje liten hudcell vrålar efter beröring. Din beröring. Din värme. Din kärlek. Din närhet. Varför hör du inte? Lyssnar du inte? Vill du inte? Hur kan du inte se att jag faller? Att jag går sönder mer och mer för varje dag?

Varför tröstar du mig inte när jag inte klarar av att hålla tårarna borta? När jag känner mig som 300 kg men äter ändå? När jag inte tränar fast det är krig i mitt huvud? När jag säger att jag är ledsen och vill dö?

"Du får inte ta livet av dig, det är detsamma som att ge upp och det gör man inte." - okej? Men....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0