Scandal
Idag har det verkligen varit fullt upp hela dagen. Träning, träning, träning.
Hunnit med en fika med en vän också. Eller jag tog bara en kopp te. Vanilj. Så gott.
Tog en banan innan jag åkte till fiket med för att inte falla för sockerfällan. Min vän som så gärna ville fika tog också bara en kopp te när jag gjorde det. Kändes som att det var mitt fel. Det är hon som alltid måste äta minst.
Alltid lämna lite så jag äter mer. Så jag antar det var därför hon inte tog något.
Sen så skulle jag möta upp en annan vän för att värma upp till passet, klockan sju. Jag var där. Fem över messar hon att hon är på väg. 20 minuter senare hade hon inte kommit. När hon väl kom så bad hon inte om ursäkt eller sa varför och blev sur när jag sa att jag var irriterad och att man hör av sig om man är sen. Men kul för mig att vänta i över 30 min utan ens ett ursäkta?!
Stod och pratade med min PT lite. Han undrade om jag ätit två lagade mål mat idag. Nej sa jag.. Skulle ju träna först.. Fick lite "skäll" och så sa han typ "J, du måste äta, du håller ju på att försvinna". Skämtade bort det dock.. Blir så nervös och osäker när folk säger så. Jag ser inte vad dem ser?!
Fått starkare värktabletter nu med. Ska hämta dem imorn. Palexia hette dem?
Just det! Är en kille som börjat stöta på mig också. Från gymmet. Han är så trevlig, rolig, snygg & vältränad!! Åh... En man verkligen ;) Minst sagt dessutom. För han har barn och är 39 år.
Hur hanterar man sånt? Hade han vart yngre hade jag inte ens behövt tänka över det.. Så bra verkar han vara.. Men nu? Jag är ju bara barnet mot honom? Eller?
Kommentarer
Svar:
Nee, jag har provat massa gånger.. Men nu gick det ju, skönt :)Okej.. Hoppas du får ny kraft snart då och kan köra på mot friskheten. Jag tror på dig, att du kommer lyckas, i din takt. <3
Okej.. Jaa, det kan dem ju göra, ska hålla tummarna för det!
Jodå.. Min kille dumpade mig i somras så det har vart tufft. Nu har jag kommit in i en riktig träningsperiod och har väl blivit mer eller mindre beroende av det skulle jag tro. Men jag älskar att träna, fast min kropp inte riktigt pallar. Men en sak i taget... Kramar!!
Little J
Svar:
Ja, det vore konstigt om vi inte fått det. Tyvärr.
Okej, du har en poäng där. Fast dem vet ju att du har spytt, så de borde ändå ha det i åtanke tycker jag. Plus att dem tycker du är tunn och det är du ju.
Jag tror inte det är menat som en helt självisk handling, men att sätta press på någon som är sjuk och mår dåligt är inte okej. Du kan inte bli frisk bara poff sådär lika lite som någon skulle bli frisk från cancer bara för att någon önskar sig det i julklapp. Verkligheten fungerar ju inte så och din mamma borde tänkt till innan hon sa så, även om det säkert var menat väl, Ja, du skulle nog tjäna på att vara mer öppen med dina problem och tankar..
Jag vet faktiskt inte. Eller jag anser inte att jag tynar bort eller det går någon nöd på mig. Sen vet jag inte hur jag ska hantera situationen när någon säger så och då blir det lättare att skämta om det. Jag har precis ätit pasta & kycklingwok med en extra klick smör i för att komma upp i kalorier. Jag kommer nog inte kunna dra ner på träningen utan att öka min ångest. Men däremot måste jag vila minst en dag denna veckan känner jag. Även om jag kommer tycka det är jobbigt. Men du har rätt. Det har du. Ska bara få in det i mitt huvud också.<3
Haha ja faktiskt :P Han kom till jobbet idag bara för att hälsa på mig. Inte träna eller nått sånt :P Han verkar så snäll, balanserad och rolig. Men 39 år? Vågar jag?
Okej, där ser man! Vad roligt ^^ Jaa, jag har alltid sagt förut att ålder inte spelar roll när det gällt andra än mig själv.. Jag vet inte, lite läskigt. Som att jag skulle kunna vara deras syster och inte en "mamma-figur" OM det skulle bli något mellan oss. Rädd att de ska se mig som en inkräktare...
Little J
Svar:
Haha, jaa han är ju väldigt snygg. Biffig :) Det kommer säkert tillbaka snart fina du :) <3
Little J
Trackback