WeHeartIt

Ska sätta mig och göra läxor nu. Ligger ju lite efter nu när jag varit sjuk..
Har säkert sjukt många inlägg att läsa från alla fina bloggar jag följer också !! <3
Men först skolaarbete....

LK!

Hej! Livskalabalik, jag kan inte skicka kommentarer till dig :O

Ja! Vad smart! Tänkte jag inte ens på!! Men hur många kalorier får man i sig då? För typ smöret måste väl sugas upp?
Minimalistic.blogg.se
Svar: Ja! Vad smart! Tänkte jag inte ens på!! Men hur många kalorier får man i sig då? För typ smöret måste väl sugas upp?

Red nails hanging on...

Sönderblekt hår, hårt skuggade svarta ögon och röda, verkligen röda naglar. Tar en titt i spegeln. Tight klänning. För tajs, känner tyget mot mig. Hårdare och hårdare drar det åt. Skrattar åt mig.
Hur kan du tro att du kan ha på dig det här? Hur kan du med att visa dig? Du är ful, fet, äcklig.

Klistrar på leendet. Nej, jag är fin. Idag kan jag få vara fin. Slänger i löshåret. En Laura Croft-fläta blir det. Mer mascara och skimmer.. Skimmer på kinderna för att locka fram kindbenen. På med strumpbyxor och placera de exakt rätt så de håller in det fetaste. Känner mig så nöjd jag kan bli.

Pojken kommer in, säger att jag blivit så tunn, att kläderna hänger. HA!
Först blir jag glad. Stolt. Sen vaknar jag ur min koma. Smal? HALLÅ? Du väger för mycket för att vara smal och är säkert tillbaka på 52 kg minst. Du kan inte vara smal fattar du väl? Han hånar dig förstår du väl. Är bara med dig tills något bättre kommer.

Jag blir arg. Skriker åt honom att han är dum i huvudet. Han blir ledsen. Jag har förstört. Försöker trösta. Säga att jag bara var stressad. Jag är det. Av rösten. Det skriker. Högre, HÖgre, HÖGre, HÖGRe, HÖGRE!!! HÖR MIG!!! DU DUGER INTE!!!

Försöker andas. Lugnt. Djupa andetag. Går mot kylen. Tar ut en flaska. Den nya Xide Passionfruit. Öppnar, dricker. Rösten dränks. Dör. För stunden. Ah... Lugn. Så skönt. Dags att låtsas att allt är perfekt, att jag är perfekt. Trycka play på mitt oslagbara självförtroende som cidern ger mig, dags att dra ut mot dimman....





HA!

Nu ska jag tydligen räknas som underviktig. HA! Vart då? Jag ser ju hur fettet bara hänger över. Jag som hade tänkt att 48 kanske skulle räcka. Det får nog kanske bli ett nytt delmål bara.. Kanske 45 klär mig bättre? Får se när jag kommer dit. Säger när och inte om för jag SKA! Måste. Klarar inte av en sommar till med massa badande och uppvisande av min feta kropp. Vill visa alla hur snygg jag kan vara, att jag kan vara precis som dem!

Little J

Vem är jag?
Tror jag skulle vilja säga att jag är en kameliont. Jag är bra på att anpassa mig och ändra mig utefter situationen, människorna. Överlevnadsinstikt?
Folk siom beskriver mig säger att jag är rolig, charmig, sprallig, utåt, att jag syns i mängden. Att killar vill ha mig och att jag har det skönt som har det så lätt.
Haha. Jo tack..
Jag spelar bra.. Kankse för bra ibland.
Jag tycker om att vara ensam, att ha tid att tänka, lyssna på mina deppiga låtar och tycka att livet suger ibland. Jag är blyg och hatar att stå i centrum för jag tror att alla ska skratta åt hur fet jag är. Hur fel jag är...
Så jag spelar. Jag spelar den bästa teatern ni någonsin skulle kunna vara med om.
Jag leker världsvan och låtsas att jag vet att jag är snygg, fräck.
Att jag är någon.
Jag är tjejen som är så tacksam över att jag spelar så bra, för jag har vänner som är underbara.
Jag mår bra, ibland. Då kan jag vara just den tjejen jag spelar. Då är jag henne. Men det var längesen sist nu.
Egentligen vill jag bara ligga i sängen, istället drar jag på smink, partykläder och höga klackar.
Jag är tjejen vars rum du aldrig kommer få se, vars hem du knappast kommer att besöka.
Jag kommer inte bjuda in dig.
För jag skämms.
Man vet aldirg hur det kommer se ut hemma.
Om saker kommer flyga i väggen, eller diverse fula ord kommer fara genom luften.
Tredje världskriget.
Tur att jag bor i en stor stad där det alltid finns saker att göra ute. Haha.
Haha. Varför skrvier jag ens det här? Jag är dum i huvudet...
Vet inte om det är en bra ide att lägga ut det.

Little J

Det är jättelängesen det blev något skrivet här nu. Det är ju som sagt för att jag vill skriva när jag är själv, vilket nästan aldrig händer känns det som.

Jobbet tar mycket tid just nu. Det gör allt annat med. Väldigt mycket tid och ork. Ork är något jag har lite av för tillfället. Nästan inget av för att vara exakt. Det känns som om jag är en tvättsvamp som någon kramat ur varje liten tänkbar vattendroppe som skulle kunna gömma sig där inne. Så känns det, och det är lite skrämmande. Jag vill helst av allt sova, bara sova bort hela livet. Inte göra något annat. Möjligtvis tillbringa den tid då jag orkar göra något hos min ståtliga springare, som betyder allt för mig. Att bara få vara och att andas in trygghetslukten och känna på den mjuka lugnhetspälsen. Sitta upp på ryggen och känna avkopplingstegen som får mig att slappna av och njuta av livets goda.

                    Man kan inte få allt här i världen jag vet det allt för väl.


Little J

Det var som i en film. Per Gessles, Jag vill känna din kropp emot min spelades i bakgrunden när han kom in och la armarna runt mig. Rörde vid mig och sa att jag var hans. Jag smälte direkt. Hans värme mot min kalla hud, och att känna hans hjärta slå i takt med mitt. Känslan satt kvar en stund tills jag insåg att jag fortfarande inte vet om han bara är vänskaplig och skämtsam, eller seriös fast diskret framför andra. Han har ju barn.
Jag vill inte splittra en familj. Så inga närmanden från min sida. Men ändå kan jag inte sluta smälta och bli helt knäsvag när han lägger sin hand på min midja och frågar om allt är bra. Eller så är det han som gör allt bra.

Sen vaknade jag ur drömmen.  Tur att drömmar är okej, och inte alltid verklighet.


Sväva på rosa moln är aldrig fel, gör så ont att landa bara.

Little J

Det gör ont. Så ont. Hjärtat värker och hjärnan skjuter ut bilder som projektiler. Bilder på hur det var och hur det kunde blivit. Jag saknar dig nu som jag hade dig då grabben. Jag gör det. Jag har inte ett hjärta av sten, faktiskt. Det är bara mitt sätt att skydda mig på. Fan vad jag gjorde bort mig. Du är så nära men ändå så långt bort.

Det är nog det som smärtar mest. Att veta att du finns här i närheten. Men att inte få ha dig nära. Känna sin värme. Värma dina evigt kalla händer. Få dig att le. Känna dina fingrar mot min hud och höra att jag är perfekt för dig.

Perfekt. Allitd denna strävan mot perfektion....

RSS 2.0