Första och sista.
Jag känner att det inte krävs mycket mer nu för att jag ska ge upp.
Det första jag tänker på när jag vaknar och de sista jag tänker på innan jag somnar är att jag vill dö.
Jag har ångest som får min mage att svullna upp som en ballong, och den har rasat helt. Jag har ondare än vanligt och jag gråter nästan hela tiden.
Kanske var det inte meningen. Jag ska nog inte finnas..
Kommentarer
Postat av: Tove
kämpa!!
Postat av: R
Snälla du, ser du inte att det inte är värt det? Ser du inte att allt ditt illamående, all din sorg och ångest kommer av att du inte äter. Är det åtminstone inte värt att testa att äta ordentligt, bli normalviktig ett tag? Du har ju tagit dig ner från normalvikt förut, hjälper det inte kan du ta dig ner igen, men är det inte värt ett ärligt försök?
Trackback
