Bara sådär.

Helt utan given nämnare, orsak eller förvarning ligger jag i sängen och funderar på min död. Smider planer och önskar att mitt liv fått ta slut för så himla längesen.

Jag finner ingen mening med detta liv. Jag existerar bara. Tränar. Äter. Sover. Pluggar. Mår dåligt. Ältar. Gör fel. Tolkar fel. Blir sårad. Hamnar i kläm. Sårar andra. Är bara allmänt fel.

Sen jag var 15 år har jag tänkt på hur jag skulle sluta mitt liv och när. Jag skulle aldrig bli äldre än 21. Det var ju bestämt. Men nu? Inne på mitt 22 levnadsår. Till vilken nytta?

Till vad är jag satt på denna jord för?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0